1. Lyssna på personalen
Den viktigaste kunskapen om risker finns nästan alltid ute i verksamheten. De som utför jobbet dagligen har ofta en mycket god bild av vad som fungerar och var det finns brister. Men det är inte alltid de känner att det finns utrymme att lyfta det. En stark säkerhetskultur börjar därför med att ledningen aktivt lyssnar, uppmuntrar till dialog och tar synpunkter på allvar.
Det kan handla om regelbundna samtal i små arbetsgrupper, anonyma enkäter eller att skapa en kultur där det är helt okej att säga ”det här känns inte säkert”. Poängen är att göra det tydligt att personalens erfarenheter inte bara är värdefulla utan också nödvändiga.
2. Prata om ”nära ögat”-händelser
I många organisationer blir det stort fokus först när något faktiskt gått fel. Men det är ofta långt innan dess som varningssignalerna kommit. Händelser där något nästan gick illa, men allt slutade gott, är guld värda om man vågar prata om dem.
Det kräver att arbetsplatsen har en kultur där medarbetare vågar vara öppna utan att bli skuldbelagda. Om någon halkar på ett vått golv men klarar sig, är det ett utmärkt tillfälle att reflektera, diskutera och agera.
- Varför var golvet blött?
- Finns det rutiner för att torka upp?
- Ska varningsskyltar användas oftare?
En öppen attityd till incidenter av liknande karaktär ger bättre lärande bland alla som arbetar inom organisationen än att bara agera efter att en olycka har inträffat.
3. Utbilda löpande – inte bara vid nyanställning
Många företag erbjuder säkerhetsutbildningar när någon är nyanställd, men glömmer sedan bort att kunskap behöver hållas levande. Att ha gått en kurs för tre år (eller 13 år) sedan räcker sällan för att hantera dagens arbetsmiljörisker, särskilt i branscher där förutsättningarna förändras.
Regelbunden repetition, korta uppdateringar eller mikroutbildningar kan ha stor effekt. Det behöver inte vara en heldagskurs varje gång. En kort genomgång vid morgonmötet, ett månatligt quiz eller ett par digitala minuter kan göra mycket för att hålla säkerhetstänket aktivt. Det behöver inte vara mer avancerat än att inleda ett möte med att alla får en minut på sig att dela med sig av senast som de såg något som hade kunnat bli en olycka.
4. Ledningen måste visa vägen
En av de viktigaste faktorerna för en stark säkerhetskultur är hur chefer och ledare agerar i vardagen. Om en chef tar genvägar i skyddsrutiner, inte använder personlig skyddsutrustning eller ignorerar risker så kommer medarbetarna göra detsamma. Signalen blir tydlig: säkerhet är något man bara pratar om, inte något man faktiskt gör.
Att ledningen visar med sitt beteende att säkerheten är en prioritet, även under stress eller tidspress, har mycket större påverkan än vad som står i någon policy. Det handlar om att vara förebild varje dag.
5. Gör det lätt att göra rätt
Hur arbetsplatsen är organiserad spelar stor roll. Om det är bökigt att hitta skyddsglasögon, om rutinerna är krångliga eller om rätt väg tar längre tid, då ökar risken för att folk väljer genvägar. En god säkerhetskultur bygger på att den säkra vägen också är den enkla vägen.
Det kan innebära att märka upp gångvägar tydligare, att se till att skyddsutrustning finns nära till hands, eller att förkorta en checklista så att den faktiskt används. Det handlar inte om att tvinga fram lydnad, utan om att utforma arbetsmiljön så att rätt beteende blir det naturliga valet. Det kan vara svårt att pedagogiskt ändra invanda beteenden men ett sätt är att samtidigt göra det svårt eller jobbigt att göra fel.
6. Prata om varför – inte bara vad
Att ha regler är viktigt, men om medarbetarna inte förstår varför reglerna finns, så är det svårt att skapa en djupare säkerhetskultur. För att förändra attityder räcker det inte med instruktioner utan det krävs förståelse bland dem som ska lära sig nya sätt att jobba.
Förklara varför hörselskydd behövs i en viss miljö, vad som faktiskt händer vid långvarig exponering för buller, eller varför ett visst arbetsmoment kräver två personer. När människor förstår konsekvenserna, både på kort och lång sikt, ökar viljan att följa rutiner för säkerhetens skull och inte för att göra chefen nöjd.
7. Uppmärksamma det som fungerar – inte bara det som brister
I många organisationer fokuserar man bara på avvikelser, fel och incidenter. Men en god säkerhetskultur mår också bra av att man lyfter fram det som går bra.
Har ni haft 100 dagar utan olyckor? Har någon gjort något extra smart? Lyft det! Positiv förstärkning bygger kultur. Det behöver inte vara något stort. Ett tack på veckomötet, en kort notis i internkommunikationen eller en skylt med “Veckans säkerhetsinsats” kan skapa positiva spiraler. Det visar att säkerhet inte bara handlar om att undvika problem, utan om något man kan vara stolt över.
Sammanfattning
Att bygga en stark säkerhetskultur är inget man gör över en natt. Det kräver tydliga prioriteringar, löpande dialog och ett långsiktigt engagemang från både ledning och personal. Men resultaten är värda insatsen och då inte bara i form av färre olyckor, utan också i ökad trygghet, bättre arbetsmiljö och starkare sammanhållning.
På K-Utbildning har vi lång erfarenhet av att arbeta med utbildningar som inte bara ger formell kunskap, utan som också bygger en hållbar säkerhetskultur. Oavsett om det handlar om exempelvis BAS-P/U, arbete på väg, elsäkerhet eller härdplaster, så är säkerhetstänket alltid integrerat i innehållet. Det betyder att våra deltagare inte bara lär sig vad som gäller, utan också varför det är viktigt och hur man omsätter det i praktiken.
