Artiklar

Under 2025 anmäldes 38 939 arbetsolyckor med sjukfrånvaro i Sverige, en svag minskning från 40 125 arbetsolyckor året innan. Trots att arbetsolyckor med sjukfrånvaro hållit sig ganska stabilt på riksnivå de senaste åren, har det rört sig desto mer på lokal nivå. I Södermanlands, Västmanlands och Örebro län inträffar omkring 70% fler olyckor per sysselsatt jämfört med Stockholms län. Medan olycksfrekvensen minskat i flera storstadslän har den ökat i Norrbotten, Jämtland och Kalmar. Det visar K-Utbildnings analys av Arbetsmiljöverkets senaste data.

Byggbranschen står inför den största förändringen av sina standardavtal på över 20 år. AB 04 och ABT 06, som är grunden för i princip varje kommersiellt entreprenadkontrakt i Sverige, är på väg att ersättas av två nya avtal: AB 25 och ABPU 25. Den här guiden går igenom vad de är, när de träder i kraft, hur de skiljer sig från dagens avtal och vad förändringen betyder för dig som beställare, entreprenör, projektledare eller konsult.

Arbetsmiljölagen är den grundläggande lagen för arbetsmiljön i Sverige och sätter ramarna för hur arbete ska bedrivas på ett säkert och hälsosamt sätt. I den här artikeln går vi igenom vad lagen är, vilka delar den består av, hur den hänger ihop med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) och vem den faktiskt gäller för.

Microlearning innebär att utbildning delas upp i korta, fokuserade moment som tar några minuter åt gången, istället för att samlas i långa pass. Metoden bygger på hur hjärnan faktiskt tar in och behåller kunskap, och forskning visar att den kan förbättra både inlärning och hur mycket deltagarna minns över tid. Här går vi igenom vad microlearning är, varför det fungerar, vilka fördelarna är och i vilka lägen metoden passar mindre bra.

Arbetsmiljö är ett område där “myter” och missuppfattningar lever kvar länge, ibland i decennier. I den här artikeln går vi igenom tio av de vanligaste felaktiga föreställningarna om arbetsmiljöansvar, systematiskt arbetsmiljöarbete och vad som faktiskt krävs av arbetsgivare enligt gällande regler. Att känna till vad som verkligen gäller är avgörande för att kunna bygga en trygg och hållbar arbetsplats.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, ofta förkortat SAM, är arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att fortlöpande undersöka, riskbedöma och förbättra arbetsmiljön. I den här artikeln går vi igenom vad SAM innebär, vilka som omfattas av reglerna i AFS 2023:1 och hur du som arbetsgivare uppfyller kraven i praktiken.

BAM står för “Bättre Arbetsmiljö” och är Sveriges mest etablerade grundutbildning inom arbetsmiljöområdet. Utbildningen ger chefer, skyddsombud och arbetsledare en gemensam kunskapsbas om lagar, ansvar och praktiskt arbetsmiljöarbete. Här går vi igenom vad BAM innebär, varifrån den kommer, vilka som berörs och varför den har blivit en självklar startpunkt på svenska arbetsplatser.

Fallskydd är livsviktigt vid arbete på höjd och är ett krav enligt Arbetsmiljöverket vid risk för fall från två meters höjd eller mer. I den här artikeln får du en pedagogisk genomgång av vad fallskydd är, hur olika system används, vilka utbildningskrav som gäller samt en komplett checklista att följa före, under och efter arbetet.

Asbest har en lång och problematisk historia i den svenska byggsektorn. Trots att all användning av materialet förbjöds redan 1982 finns det fortfarande kvar i tusentals byggnader och varje år drabbas människor av allvarliga sjukdomar till följd av exponering. Den här artikeln går igenom vad asbest är, varför det är så farligt, hur det regleras, vilka utbildningar som krävs och vad de nya skärpta lagkraven innebär.

Vår utbildningsportal har fått ett nytt namn och heter numera Kompetigo. K-Utbildning AB fortsätter sälja utbildningarna på denna sida, men själva genomförandet och administrationen sker från och med nu på kompetigo.se.

Från och med den 9 april 2026 trädde ändringsföreskriften AFS 2025:1 i kraft. Ändringen påverkar reglerna kring cancerframkallande ämnen och farligt damm, vilket inkluderar bland annat kvartsdamm. Här går vi igenom vad som faktiskt förändras och vad det innebär i praktiken.

När Byggnadsarbetaren nyligen granskade nätbaserade byggutbildningar väckte det starka reaktioner i branschen. I reportagen beskrevs hur en reporter kunde få ett utbildningsintyg på bara några timmar, utan praktiska moment eller tydlig identitetskontroll. Kritiker talade om en ”vilda västern-marknad” där säkerheten riskerar att urholkas.

Transport av farligt gods behöver inte vara krångligt. I många fall finns det lättnader och undantag som gör att kraven blir betydligt enklare att uppnå än vid full ADR-transport. I den här artikeln får du en överblick över vilka lättnader som finns, när de kan användas och vad som fortfarande gäller.

Visste du att även en liten mängd bensin, gasol eller litiumbatterier räknas som farligt gods? ADR-reglerna gäller inte bara tankbilar och åkerier utan även servicebilar, entreprenörer och kommuner. Här förklarar vi hur du räknar "värdeberäknad mängd" och vad 1 000-poängsregeln egentligen innebär.

Begränsad mängd, ofta kallat LQ (Limited Quantity), är en av de vanligaste lättnaderna i ADR regelverket. Den gör det möjligt att transportera farligt gods med förenklade krav, under förutsättning att godset är förpackat i små mängder per förpackning. Syftet med begränsad mängd är att minska regelbördan när risken bedöms som låg, till exempel vid distribution av konsumentförpackade produkter.

Reducerad mängd, ofta kallat EQ (Excepted Quantities), är en särskild lättnad i ADR-regelverket som gör det möjligt att transportera mycket små mängder farligt gods med kraftigt förenklade krav. Till skillnad från begränsad mängd är reducerad mängd avsedd för situationer där risken bedöms som mycket låg, exempelvis prover, laboratoriekemikalier eller små serviceförpackningar.