Vilka är de nya reglerna för asbest?
En av de mest betydelsefulla förändringarna är att det hygieniska gränsvärdet för asbest sänks från 0,1 till 0,01 fibrer per kubikcentimeter luft. Detta innebär en tiofaldig sänkning av gränsvärdet, vilket ställer högre krav på kontroll, mätning och arbetsmetoder.
Reglerna kring utbildning och kompetens för arbete med asbest blir också tydligare. Nu ska inte bara de som direkt hanterar asbesthaltiga material utbildas utan alla som kan komma att exponeras vid sitt arbete. Det innebär exempelvis vid underhålls-, installations- och renoveringsarbeten. Helt enkelt är det fler yrkesgrupper som berörs än tidigare.
Tidigare fanns det även ett undantag som innebar att medicinska kontroller inte behövde genomföras om en arbetstagare exponerades för asbesthaltigt damm under mindre än 50 timmar per år. Det undantaget tas nu bort, vilket betyder att alla som deltar i arbete där asbest kan förekomma, oavsett exponeringstid, ska omfattas av medicinsk kontroll.
Syftet är att säkerställa tidig upptäckt av hälsopåverkan och att förhindra att även låg eller tillfällig exponering leder till sjukdomar som asbestos, lungcancer och mesoteliom.
Varför skärps asbestreglerna?
Bakgrunden till de nya föreskrifterna är tydlig. Trots att asbest har varit förbjudet i Sverige sedan 1982 fortsätter många människor att insjukna i asbestrelaterade sjukdomar, ofta flera decennier efter att de exponerats. Det handlar främst om lungsjukdomar som asbestos, lungcancer och mesoteliom, alltså sjukdomar som i stort sett alltid kan kopplas till inandning av asbestfibrer.
Genom att sänka gränsvärdet och skärpa reglerna vill Arbetsmiljöverket minska den totala exponeringen i samhället. Målet är att varje arbetsmoment, oavsett omfattning, ska utföras på ett sätt som inte riskerar att frigöra asbestfibrer i luften.
Hur påverkar de nya asbestreglerna arbetsplatserna?
För arbetsgivare innebär ändringarna att rutiner, riskbedömningar och utbildningsplaner bör ses över. Arbetet med asbest kräver redan idag noggrann planering och tillstånd, men med de nya reglerna blir det ännu viktigare att kunna visa att verksamheten har fungerande rutiner för kontroll, underhåll och utbildning.
Det sänkta gränsvärdet innebär också att fler arbetsmoment än tidigare kan betraktas som riskfyllda. Det handlar inte bara om rivning eller sanering, utan även yrkesgrupper som elektriker, rörmokare, ventilationsmontörer, målare, golvläggare, fastighetsskötare och byggservicepersonal kan nu omfattas av de nya kraven. Eftersom asbest fortfarande finns kvar i många äldre byggnader räcker det ibland att borra, slipa, bila eller skruva i ett material för att frigöra fibrer som överstiger de nya gränsvärdena.
Som exempel: tänk dig att du sätter plugg för ett skåp/kopplingsdosa i ett badrum eller kök där det kan finnas risk för asbest i kakelfog eller kakelfix. Liten insats men ett riskmoment som då ska utföras med tillhörande försiktighetsåtgärder.
Därför blir det avgörande att använda rätt skyddsutrustning, utföra kontinuerliga mätningar och följa rutiner för undertryck, avskärmning och rengöring, även vid mindre jobb som tidigare ansetts riskfria.
För arbetstagare innebär reglerna ett starkare personligt skydd. De får rätt till medicinska kontroller oavsett hur ofta de exponeras, bättre information om risker och mer kontrollerade arbetsförhållanden. Men det innebär också ett ökat ansvar i form av att följa instruktioner, använda skyddsutrustning korrekt och delta i de medicinska kontroller som erbjuds.
När börjar de nya reglerna för asbest gälla?
Ändringarna införs genom ändringsföreskriften AFS 2025:6, som uppdaterar delar av “Risker vid vissa typer av arbeten” (AFS 2023:13) och “Medicinska kontroller i arbetslivet” (AFS 2023:15). Föreskriften träder i kraft den 19 december 2025 och det är alltså då som det sänkta hygieniska gränsvärdet och de ökade kraven på medicinsk kontroll börjar gälla.
Arbetsgivare bör därför redan nu se över sina rutiner, utbildningar och riskbedömningar så att verksamheten följer de nya reglerna när de börjar tillämpas.
Här finns ändringsföreskriften att läsa i sin helhet.
Sammanfattning
De nya ändringsföreskrifterna markerar ett tydligt steg mot ännu säkrare arbetsmiljöer. Kraven på mätning, tillstånd och utbildning blir mer detaljerade, men syftet är enkelt: Ingen ska bli sjuk av att gå till jobbet.
För arbetsgivare innebär det mer ansvar och noggrannare dokumentation, men också en möjlighet att visa att man tar arbetsmiljön på allvar. Genom att redan nu anpassa rutiner, uppdatera utbildningar och planera för mätningar enligt det nya gränsvärdet kan man stå väl förberedd när reglerna träder i kraft.
