Generella ändringar
Ett syfte med de nya kraven är att göra det tydligare vad som gäller vid olika tillfällen och minimera risken att missförstånd sker eller att de misstolkas. Generella ändringar som har gjorts för att åstadkomma detta är bland annat:
- Ändringar för att uppnå nationella enhetliga krav
- Anpassat regler efter nya arbetsmetoder och nya produkter
- Större fokus på gående och cyklisters säkerhet
- Fler exempel och illustrationer
- Språkförbättringar, genom modernare språk och färre förkortningar
- Bättre struktur med ny innehållsuppdelning som är enklare att överblicka
Specifika ändringar
Nedan är utdrag av olika stycken från de nya reglerna som är värda uppmärksamhet, då de ändrats påtagligt eller tillkommit. Siffrorna innan varje underrubrik är kapitelnumret för den delen i den nya versionen. Men vad betyder dessa ändringar för er ute på arbetsplatserna?
4.2 Gående och cyklister
Det specificeras att vid arbeten på väg ska särskild hänsyn tas till gående och cyklister, vilket är ett genomgående tema i ändringarna. Som ett led i detta ändras den minsta tillåtna kvarvarande bredden på en cykel- eller gångväg som tas i anspråk till 1,8 meter, istället för nuvarande 1,5 meter, innan en alternativ transportväg måste erbjudas.
5.1 Säkerhetszon
För säkerhetszonen förtydligas det med bild och text vilket område som utgör säkerhetszonen i förhållande till beläggningskant samt då trafiken är flyttad i sidled. Det förtydligas även att fordon, maskiner, material eller oeftergivliga föremål inte får finnas inuti skyddszonen. Detta gällde även tidigare men då detta är så pass viktigt och missförstås allt för ofta har det nu tydliggjorts ännu mer.
5.2 Varselkläder
För varselkläder specificeras det mer direkt vilken standard som gäller för äldre varselkläder. Varselkläder som leverantören köpt före 21 april 2018 ska uppfylla standard SS-EN ISO 20471 eller SS-EN 471 och vara CE-märkta. För kläder som köps in idag eller som köpts in efter 21 april 2018 gäller att de uppfyller SS-EN ISO 20471 och är CE-märkta.
5.3.2 Extra bromskontroll
Sedan tidigare har det gällt att tunga lastbilar ska utföra bromskontroller åtminstone var åttonde månad hos ett ackrediterat organ. I de nya kraven specificeras det att den första bromskontroller ska ske inom åtta månader från det att fordonet togs i trafik för första gången. Detta gällde även tidigare men det fanns viss missuppfattning vad som gällde vid fordon som var helt nya i bruk.
5.3.4 Varningslykta på fordon
Tidigare sades det att varningslykta alltid ska användas på fordon i väghållningsarbete. I de senaste kraven framgår det istället att varningslykta inte ska användas på varningsfordon eller skyddsfordon på en mötesseparerad väg. Detta kommer av att belysningstypen "SIG 18 Gult blinkande ljus” används för att uppmärksamma att man bör vara särskilt försiktig och för att förstärka vägmärken och andra anordningar som är placerade på fordonet.
6 Riskhantering
I förra versionen av kraven skulle riskanalys göras vid fasta arbete som utförs med intermittent utmärkning, etablering och avetablering samt då arbetsfordon är sitt eget skyddsfordon och är lastat med farligt gods. I de uppdaterade kraven gäller krav på riskanalys alltid då fordon eller maskiner befinner sig på vägbanan eller i säkerhetszonen, eller om leverantören har bedömt risk för personal vid arbete med passerande trafik. I praktiken betyder detta att arbetsberedning kommer att behövas i väldigt många fler fall än tidigare.
7.1 Utredning av omledningsväg
Tidigare framgick det endast att gång- och cykelbana ska vara fri från hinder, i den nya versionen har mer vikt lagts vid gående och cyklister och det ska tas en “särskild hänsyn” till dem vid omledning.
8 Åtgärder för vägtrafik
Tidigare konstaterades det i kapitel 8 att det på varje arbetsplats ska finnas åtminstone en person som ansvarar för att trafik- och skyddsanordningar följer TDOK 2018:0371. Det förtydligas mer nu vad det innebär samtidigt som det införs ytterligare ett krav på en utmärkningsansvarig. Följande stycken finns i den senaste versionen.
På varje fast arbetsplats ska det finnas minst en skyddsanordningsansvarig som ansvarar för montage och ständig funktion av alla skyddsanordningar, såväl för fordonstrafik som för gående och cyklister. Skyddsanordningsansvarig ska vara certifierad och uppfylla övriga krav enligt TDOK 2018:0371 (version 2) steg 2.3.
På varje arbetsplats ska det dessutom finnas minst en person som är utmärkningsansvarig och som ansvarar för utmärkningen av arbetsplatsen. Utmärkningsansvarig skall vara certifierad och uppfylla övriga krav enligt TDOK 2018:0371 (version 2) steg 2.2.
10.1 Vägmärken och andra anordningar
Det har tillkommit krav på vilken typ av märkning som får finnas på vägmärken och övriga anordningar för att minska risken att det drar till sig uppmärksamhet och/eller uppfattas som reklam. Tidigare har det funnits tillverkarmärken och liknande på mycket utrustning men det har inte varit reglerat hur de ska se ut och hur stora de får vara. Ingen information om produktnamn, tillverkare, företagsnamn eller liknande får finnas på den sida som är riktad mot trafiken och inte heller på en reflekterande yta. Märkningen får max vara 55 cm^2 om den uppfyller övriga krav.
10.1.2 Utmärkning inför intermittent arbete
En ändring som sker är att det specificeras att när arbete sker minst 0,5 meter över vägens mitt på tvåfältsväg så anses arbete bedrivas i båda riktningarna och relevanta åtgärder för detta måste vidtas.
Hela kapitel 10.1.2 är ett nytt och ger bra och väldigt konkret information kring hur intermittenta arbeten ska märkas med exempelvis Varning för vägarbete (A20), Varning för kö (A34), Tilläggstavla (T1) samt Gult blinkande ljus (SIG18) för påkallande av särskild försiktighet.
10.1.3 Tillfällig refug
En tillfälligt anordnad refug ska utföras vid trafikdirigering på vägar som är bredare än 6,5 m eller när vägledning mellan körfält eller trafikriktningar behöver förstärkas, exempelvis in eller ut från förbifart. Att detta även kan gälla på vägar smalare än 6,5 m är ett nytt tillägg.
10.1.6 Förbifart
Detta stycke är beskrivet mycket mer detaljerat än tidigare med både text och bilder för att öka tydligheten och minska risken för missförstånd.
10.1.7 Överledning på mötes- eller riktningsseparerade vägar
Detta stycke är beskrivet mycket mer detaljerat än tidigare med både text och bilder för att öka tydligheten och minska risken för missförstånd.
10.1.8 Användning av vägmärken och andra anordningar
Detta är det kapitlet som omarbetats mest. Här listas samtliga vägmärken som får användas vid arbete på väg och för var och en av dessa vägmärken listas relevanta regler kring utförandet. Det är väldigt många nya sidor som tillkommit i detta kapitel men det är väldigt detaljerat beskrivet och kommer underlätta vid planering att säkerställa att utmärkningen blir korrekt utförd.
11.1.1.3. Vägmärken och andra anordningar på fordon
Nytt tillägg till detta kapitel är att det är tillåtet att på arbetsfordon, motorredskap och maskiner montera skylten “Markeringsskärm för hinder” (X2) på taket om fordonets, redskapets eller maskinens fysiska förutsättningar kräver det.
Dessutom tillkommer en del krav kring breddare som används. Bland annat ska breddaren vara utmärkt på både fram- och baksida med antingen Markeringsskärm för hinder (X2) med minsta höjd 0,2 meter eller med Markeringsskärm för sidohinder farthinder mm. (X3) monteras med ett största avstånd på 0,5 meter från fordonet vid infästningspunkten.
Slutligen nämns det gällande breddare att en breddare även ska vara utmärkt med breddmarkeringslykta, den ska vara tillverkad i eftergivligt material, samt att breddaren inte ersätter tvärgående skyddsanordning.
10.2.3 Lyktor vid rinnande ljus
Kraven på att ljuscykeln ska vara exakt 1.5 sekunder samt kravet på att varje lykta ska lysa i 0.2 sekunder har tagits bort. I den nya versionen är det istället fokus på att säkerställa att rinnande ljus är tydliga och synliga för trafikanter utan att specificera exakta tidsintervaller.
10.3.1 Prismatiska skyltar
Ett nytt kapitel har tillkommit som avhandlar prismatiska variabla meddelandeskyltar. I detta kapitel framgår det att skylten ska vara med prismor som roteras. Spalterna mellan prismorna får inte vara större än 5 % av diametern på en cirkel som tangerar prismans tre hörn. Spalter mellan prismorna får inte vara större än 12 mm. Ej använda sidor på prismor ska vara med kulör RAL 7031 (grå) med mindre än 25% glans.
10.3.2 Lysande skyltar
Till detta kapitel har det tillkommit krav att VMS ska kunna avge larm för bland annat interna fel samt fel på ljusgivare, om sådan finns.
10.4 Vägmarkering
I förra versionen av kraven stod det att borttagning av vägmarkering skulle utföras med fintandad fräs eller vattenblästring. I denna nya version står det att vattenblästring ska användas, och i undantagsfall kan fintandad fräs användas.
Dessutom tillkommer det tydliggöranden kring vad som gäller för applikatorn av vägmarkering. Bland annat får den inte gå över vägbanans mitt med mer än 0.5 meter och ska tydligt märkas upp, på både fram- och baksida, med antingen “Markeringsskärm för hinder (X2), Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. (X3) eller breddmarkeringslykta.
10.4.1 Tillfällig vägmarkering
När körfält flyttas i sidled och vägmarkering utförs framgår det också att vägmarkeringen ska börja 100 meter innan sidoförflyttningen sker och sluta minst 100 meter efter det att vägen är tillbaka på den ordinarie körbanan. Detta är en ändring då det tidigare var 50 meter innan och efter som gällde.
Från och med version 2 framgår det att vägmarkeringen har kulörkrav enligt SS-EN 1436.
11 Trafikdirigering
I de nya kraven specificeras det vilken prioritetsordning trafikdirigering med tillfällig trafiksignal ska ha. I första hand ska alltid trafikstyrd trafiksignal användas. Om det av någon anledning inte är möjligt ska trafiksignal som är manuellt styrd av en person användas. Då inget av detta går att applicera får trafikdirigering med vakt användas efter beställarens godkännande.
Ytterligare ett nytt tillägg till kapitlet om trafikdirigering är att på vägar med Ådt (Årsdygnstrafik) över 10 000 ska trafikanter istället varnas för risk för kö i realtid med VMS.
11.2 Trafikdirigering med tillfällig trafiksignal
Trafikverkets krav avseende trafiksignaler framgår numera av “Trafiksignaler och lyktor vägoperativ miljö” (TRVINFRA-00218). Tidigare var det TDOK 2019:0234 som refererades.
Dessutom klargörs det att nedre ljusöppningens underkant ska sitta minst 1,7 meter över körbanan samt att personer som manuellt styr trafiksignal ska stå i ständig förbindelse med varandra för samordning av trafiken.
11.3 Trafikdirigering med vakt
Ett nytt krav som tillkommer är att i varje aktivt arbetande vaktlag (ett vaktlag består av 2 eller fler vakter på samma arbetsplats) ska det finnas minst en person som har till uppgift att tillse att samtliga vakter och lotsar arbetar enligt gällande krav samt att god trafiksäkerhet uppnås. Denna person ska vara certifierad som utmärkningsansvarig enligt TDOK 2018:0371 steg 2.2.
11.3.1 Vaktens utmärkning
I kapitlet som avhandlar vaktens utmärkning framgår det, precis som tidigare, att vaktens varseljacka ska vara märkt med V3 Kännetecken med text ”VAKT” centrerat på fram- och baksida, men att vaktens varselkläder inte får förstärkas med lysande anordning.
11.4 Trafikdirigering i kombination med lots
När trafiksignal används i kombination med lots ska trafiksignalen styras manuellt för att slå om till grönt. Detta är en text som funnits redan i föregående version men ett tillägg till det kravet är att för att slå om till rött ska trafiksignalen vara tidsstyrd.
12 Belysning
Följande är ett tillägg till kapitlet om belysning: Arbeten på befintlig belysningsanläggning får ej ske utan att Trafikverkets driftentreprenör för vägbelysning har gett sitt medgivande. Arbetet ska utföras efter den anvisning leverantören får av driftentreprenören för vägbelysningen. Anvisning kan vara skriftlig, muntlig eller på annat sätt framförd.
13.1 Skyddsanordning för gående och cyklister
Detta är ett helt nytt kapitel som hur skyddsanordningar ska användas i avseende för att öka säkerheten för gående och cyklister. Med skyddsanordning för gående och cyklister avses staket, räcken och stängsel som har för avsikt att skydda gående och cyklister.
Förenklat gäller det att tvärgående skyddsanordningar ska märkas ut med markeringsskärm (X2) och ska kompletteras med rött fast ljus (SIG17) när gång- eller cykelbanan är avstängd som gult blinkande ljus för påkallande av särskild försiktighet (SIG18) vid hinder på gång- eller cykelbana.
Ett undantag från kraven, som i de allra flesta fall börjar gälla 1 september 2024, är att skyddsanordningar för cyklister och gångare ska uppfylla kraven enligt SS 7750-1 samt ska motsvara olika skyddsklasser beroende på omgivningen, men att dessa krav börjar gälla senast från 1 januari 2026.
13.2 Tvärgående och längsgående energiupptagande skyddsanordning
Generellt sett ska skyddsanordningar användas vid arbeten där allmän trafik förekommer. I de nya kraven finns det tydligt specificerat att undantag från krav på tvärgående skyddsanordning kan ges när personal tillfälligt behöver korsa vägen eller gå utmed vägen (men inte på vägbanan). Undantaget gäller endast efter beställarens godkännande och med en rad andra förutsättningar som specificeras i den nya versionen av kraven.
Som berörts tidigare så framgår det i de nya kraven att montage av temporär skyddsanordning ska kvalitetssäkras och utföras under överinseende av skyddsanordningsansvarig enligt TDOK 2018:0371.
13.2.1.1 Buffertzon
Den energiupptagande skyddszonen refereras numera till som en buffertzon. Samma regler och övriga bestämmelser gäller för buffertzonen.
Kapitlet har dessutom fått förtydligande texter och illustrationer kring hur långt bakom en tvärgående skyddsanordning som arbete får ske, både i fasta och intermittenta arbeten. Generellt sett är kravet på maximalt 250 meter tvärgående skyddsanordning kvar men några undantag har tillförts.
13.2.1.2 TMA
Några nya stycken har tillförts där vikten av att följa tillverkarens instruktioner och dokumentation vid användning av TMA-skydd framhävs. Det framgår att infästning och draganordning för TMA-skyddet ska vara dimensionerat och monterat enligt den dokumentation och anvisningar som tillverkaren eller återförsäljaren av TMA-skyddet tillhandahåller. Montering av infästning och draganordning på fordonet ska monteras enligt fordonstillverkarens anvisningar.
13.2.1.2.1 Skyddsfordon
Ändringarna i detta kapitel handlar främst om att flytta om innehållet. Tidigare framgick det att fordon som används för personkorgsarbeten får inte vara sitt eget skyddsfordon, men det specificerades gömt i löpande text under kapitlet för tvärgående och längsgående energiupptagande skyddsanordning. Nu är det flyttat till kapitlet för skyddsfordon där det tydligt sammanställs att att fordon som används för personkorgsarbeten får inte vara sitt eget skyddsfordon samt att fordon som är lastat med gods som omfattas av lagen om transport av farligt gods inte heller får vara sitt eget skyddsfordon. I sak är det ingenting nytt, men det har förtydligats då detta är en viktig säkerhetsaspekt.
13.2.1.4 Längsgående skyddsanordning som används som tvärgående skydd
I de nya kraven specificeras det att en längsgående skyddsanordning kan användas som tvärgående skydd om det sätts upp enligt vissa krav. Dels ska den längsgående skyddsanordningen vara utvinklad från trafiken och utvinklingen i trafikriktning ska vara ≤ 1:10. Utvinklingen kan påbörjas efter skyddsanordningens förankringslängd. I dessa fall ersätter skyddsanordningens arbetsbredd ersätter buffertzonen.
13.2.2 Längsgående energiupptagande skyddsanordning
Generellt sett har det tidigare kapitlet om “längsgående energiupptagande skyddsanordning”, som var väldigt långt, brutits upp i mer logiska delar. Detta kapitel är numera en introduktion till hur längsgående energiupptagande skyddsanordning ska användas. Detta är oförändrat sedan tidigare, längsgående energiupptagande skyddsanordning ska exempelvis användas då personal finns på vägen och den passerande fordonstrafikens verkliga hastighet överskrider 50 km/h, då en vägslänt gjorts brantare än 1:3 eller då ett väg- eller broräcke tillfälligt har demonterats vid ett arbete.
Tillägg för detta kapitel är att det specificeras tydligt vad som måste framgå av dokumentationen av skyddsanordningen. Bland annat specificeras det att dokumentationen alltid ska innehålla kapacitetsklass, skyddsanordningens arbetsbredd (W-mått), minsta längd på skyddsanordningen så att full skyddsfunktion uppnås, inledande och avslutande längd, förankring, påkörningsvinkel och mycket mer.
3.2.2.1 Kapacitetsklasser och höjder
Ytterligare som ett led i uppdelningen av längsgående energiupptagande skyddsanordning så finns ett nytt kapitel dedikerat enbart till kapacitetsklasser och höjder. En skillnad mot tidigare är att det specificeras för vilka vägar och hastigheter som olika klasser ska användas.
13.2.2.2 Start och slut av skyddsanordning
Tidigare var det okej att använda start och slut av skyddsanordning som antingen var CE-märkt och testad enligt SS-EN 1317-3 eller SS-EN 1317-4 samt är tillåten av Trafikverket. I den nya versionen specificeras att även anordning som är testad enligt SS-ENV 1317-4 eller motsvarande klasser i prEN 1317-7 eller CEN/TS 1317-7 får användas. Dessutom får start- och slutelement avsett för skyddsanordningen eller andra alternativ tillåtna av Vägverket eller Trafikverket också användas.
13.2.2.3 Förlängningar
Detta nya kapitel definierar hur det är tillåtet att förlänga längsgående skyddsanordningar av olika typer. Dels ska utförandet vara tillåtet av respektive återförsäljare eller tillverkare av skyddsanordningarna samt att skarvar i temporär skyddsanordning som utförs med överlappning ska vara utformade med överlappet i närmaste körfälts trafikriktning.
13.2.2.6 Märkning
I varje uppställt montage av skyddsanordningen ska det finnas en tydlig och läsbar märkning där produkttyp och elementlängd framgår. Märkningen kan vara i QR-kod eller motsvarande teknik.
13.2.2.7 Öppningar och bygginfarter
I detta nya kapitel avhandlas hur öppningar och bygginfarter ska hanteras då längsgående energiupptagande skyddsanordning används. Generellt sett gäller att öppningen ska utföras på ett trafiksäkert sätt med start- och slutelement enligt avsnitt 13.2.2.2. Dessutom får öppningen inte placeras i kurvradie, inte placeras tidigare än att skyddsanordningens förankringslängd och installationslängd uppnåtts samt att öppningen ska vara så kort som möjligt.
13.2.2.8 Påbyggnader och tillbehör
Det förtydligas vad som gäller för påbyggnader och tillbehör. Vid påbyggnad på skyddsanordning ska tillverkare av skyddsanordning samt tillverkare av påbyggnaden godkänna kombinationen. Intygen ska vara skriftliga och finnas på arbetsplatsen. Kombinationen ska även tillåtas av beställaren.
13.2.2.9 Separering och vägledning av trafik
Ett tillägg som specificeras är att om syftet med en längsgående energiupptagande skyddsanordning endast är att separera eller vägleda trafik utgår kraven på arbetsbredd. Övriga krav såsom längd och monteringsanvisning kvarstår.
13.3.3 Cirkulationsplats
I de nya kraven finns det tydligare specificerat hur arbetet ska ske i eller intill en cirkulationsplats. I dessa fall gäller att endast ett körfält får användas, både i tillfarten och inuti cirkulationsplatsen. Dessutom gäller det att den högsta tillåtna hastigheten ska vara 30 km/h. Ett förtydligande gör också gällande att när tillfart endast har ett ordinarie körfält gäller ej krav på tvärgående skyddsanordning.
14.1 Tillfälliga utspetsningar
I föregående version framgick det förvisso att kabel eller slang som ligger på en yta där gående eller cyklister vistas ska vara utmärkt. I den nya versionen gäller detta fortfarande men det förtydligas att kablaget ska placeras vinkelrätt mot trafikriktningen för ökad säkerhet.
Om vi har missat något viktigt
Självklart kan vi inte få med varje liten ändring i denna sammanfattande text, men vi vill ge en tydlig sammanfattning i stora drag. Är det någonting som du anser vara väldigt viktigt men som vi har missat får du mer än gärna kontakta oss på [email protected] så ska vi se till att uppdatera denna artikel.
Nya kompetenskrav
Samtidigt som när dessa tekniska krav träder i kraft träder även en ny version av kompetenskraven att gälla enligt TDOK 2018:0371 version 2. Vi har även skrivit en sammanfattning som förklarar hur kompetenskraven kommer att förändras för de olika rollerna på arbetsplatsen.
Läs mer om de nya kompetenskraven -->Guide: Vilka utbildningssteg behöver du? -->