Länen med flest arbetsolyckor
Flest anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta 2025 hade Södermanlands län (9,4), följt av Västmanlands län (9,3) och Örebro län (9,1). Lägst i hela landet låg Stockholms län (5,4), trots att länet hade flest olyckor i absoluta tal.
Det innebär att antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per sysselsatt var drygt 70 procent högre i Södermanland än i Stockholm under 2025.
Vad är det för olyckor?
En arbetsolycka med sjukfrånvaro är en plötslig händelse i arbetet som lett till minst en dags frånvaro från arbetet. Den vanligaste typen av olyckor som rapporterades 2025 var:
- Förlorad kontroll över maskin, verktyg eller fordon, till exempel truckar.
- Fall av person - halka, snubbling och fall på samma nivå, men även fall från höjd som stegar, tak och trappor.
- Rörelse med belastning - tunga lyft, feltramp och liknande fysisk överbelastning.
De flesta olyckor leder till kortare frånvaro: 40 procent förväntas vara 1-3 dagar och ungefär en tredjedel 4-14 dagar. Cirka en fjärdedel (27 procent) beräknas ge mer än 14 dagars sjukfrånvaro.
Det normaliseringen avslöjar
Räknat i antal arbetsolyckor med sjukfrånvaro toppas listan av landets tre folkrikaste län: Stockholm (7 514), Västra Götaland (7 260) och Skåne (5 414). Men sett till antal per 1 000 sysselsatta hamnar Stockholm sist av alla 21 län, Västra Götaland på plats 10 och Skåne på plats 7.
Städernas höga totalantal speglar alltså främst att flest människor arbetar där, inte att anmälda olyckor per anställd är fler.
Utvecklingen i olika län
Nationellt har anmälningarna per 1 000 sysselsatta varit i stort sett oförändrade de senaste åren, men sedan 2023 har takten ökat i flera län. Störst ökning hade Norrbottens län (+1,0), följt av Jämtlands län och Kalmar län (+0,8 vardera).
Störst minskning hade i stället Gotlands län (-0,8), Södermanlands län (-0,6) samt Stockholm, Dalarna och Gävleborg (-0,5 vardera).
”Den här statistiken mäter det som syns direkt - någon som snubblar och slår sig och är hemma några dagar, sen är allt återställt. Men vibrationsskador, belastningsskador, kvartsdamm - de syns inte förrän efter 10, 20 eller 30 år och den som drabbas blir kanske aldrig återställd. De riskerna är minst lika verkliga, men de uppmärksammas inte tillräckligt i den här typen av statistik. Kunskapen om de långsamma arbetssjukdomarna är för låg och folk tar inte riskerna på allvar.”
Arvid Nyman, Grundare av K-Utbildning.
Antal arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta (2025)
Län med samma takt (Skåne/Halland 8,1; Västerbotten/Norrbotten 7,7; Blekinge/Värmland 7,2) ligger lika - inbördes ordning är godtycklig. Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2023/2024/2025.
Antal arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta (2025)
Antal arbetsolyckor per län
Samma olyckor i absoluta tal, rankade efter antal 2025.
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2023/2024/2025.
Förändring per län 2023 - 2025
Takt per 1 000 sysselsatta per år, sorterad efter förändring sedan 2023.
Antal = anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta. Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2023/2024/2025.
Branscherna bakom siffrorna
Antalet anmälda arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta varierar även mycket inom olika branscher. I topp ser vi transport (15,6), följt av vård och omsorg (10,5) och därefter byggverksamhet (9,7).
Antal = anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1 000 sysselsatta. Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2025 (riket, samtliga näringsgrenar).
”Vård och omsorg ligger faktiskt över bygg i olycksstatistiken, vilket förvånade mig. Det är en sektor där åtta av tio arbetstagare är kvinnor och där det är offentliga aktörer som är de dominerande arbetsgivarna. Det är anmärkningsvärt att de offentliga - som sätter kraven på andra verkar inte leva upp till dem själva.”
Arvid Nyman, Grundare av K-Utbildning.
Dödsolyckor 2025
Under 2025 rapporterades 45 dödsfall i arbetet i Sverige. Det är 45 för många, men i ett längre perspektiv har antalet minskat kraftigt sedan 1950‑talet. Den kraftiga historiska minskningen visar att systematiskt arbetsmiljöarbete gör skillnad.
Nedgången har dock i stort sett planat ut sedan 2010. De senaste tio åren har snittet legat kring 40 per år; 2025 ligger något över, medan 2023 (55) var det dödligaste året på ett decennium. Det visar att arbetet inom systematiskt arbetsmiljöarbete fortfarande inte är färdigt.
2025 års siffra är delvis förhöjd av attacken på Risbergska skolan i Örebro i februari 2025. Sju av de omkomna var i arbete vid tillfället och räknas därför in i dödsolycksstatistiken. Året är därför inte fullt jämförbart med tidigare år.
Arbetsmiljöverket redovisar antalet per län, men eftersom talen är små redovisas de här inte per invånare eller sysselsatt.
Sverige jämfört med EU
Sett till dödsolyckor är Sverige ett av de säkrare länderna i EU och ligger under EU‑genomsnittet. Sverige har omkring 0,8 dödsfall per 100 000 sysselsatta, medan genomsnittet inom EU ligger på cirka 1,6. Dödstal är dessutom det mest tillförlitliga jämförelsemåttet mellan länder, eftersom dödsfall är svåra att underrapportera.
För icke‑dödliga olyckor är jämförelsen betydligt svårare, eftersom både anmälningssystem och anmälningsbenägenhet skiljer sig kraftigt mellan länderna. Vissa länder redovisar mycket få anmälda olyckor men samtidigt höga dödstal - ett tecken på underrapportering. Sveriges 38 939 anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro ska därför inte läsas som ett alarmerande tal i ett europeiskt perspektiv; det speglar snarare ett heltäckande, lagstadgat anmälningssystem och en internationellt sett låg dödsrisk i arbetet.
Om undersökningen
Sammanställningen är gjord av K-Utbildning, som bearbetat Arbetsmiljöverkets officiella statistik för arbetsolyckor under 2023, 2024 och 2025. Datan avser anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro bland arbetstagare och egenföretagare.
- Måttet är per 1 000 sysselsatta, inte per invånare. Det gör jämförelsen mellan stora och små län rättvis och är det mått Arbetsmiljöverket publicerar.
- Det handlar om anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro, registrerade i Arbetsmiljöverkets informationssystem ISA. Inrapporterade fall, men inte nödvändigtvis samtliga faktiska olyckor.
- Skillnader mellan län kan delvis spegla näringslivsstruktur och anmälningsbenägenhet, inte bara faktisk risk.
- Statistiken redovisas efter län enligt Arbetsmiljöverkets indelning. Varje års takt är beräknad mot närmast tillgängliga sysselsättningsår, enligt rapporternas förord.
För mer information, vänligen kontakta:
Arvid Nyman
Grundare & styrelseordförande
[email protected]
Om K-Utbildning
K-Utbildning erbjuder digitala utbildningar inom bygg och industri. Vi har ett kontinuerligt växande kursutbud där flera av kurserna riktar sig såväl till utföraren som den som planerar arbetet.
