Var regleras kraven på att köra truck?
Reglerna för truckanvändning finns i fjärde kapitlet i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning (AFS 2023:11). Dessa föreskrifter trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte den tidigare regleringen, bland annat AFS 2006:5 om användning av truckar, som inte längre gäller.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att reglerna följs. Föreskrifterna ställer tre centrala krav:
- Arbetsgivaren ska systematiskt undersöka och riskbedöma hur truckar används på arbetsplatsen
- Föraren ska ha dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper för att köra trucken säkert
- Föraren ska ha ett skriftligt tillstånd från arbetsgivaren att framföra truck.
Här är det viktigt att skilja på två saker som lätt blandas ihop. Ett truckkort, eller utbildningsintyg, är ett bevis på att en person har genomgått en truckutbildning. Det skriftliga tillståndet är något annat, det är arbetsgivarens godkännande för en viss förare att köra en viss typ av truck på just den arbetsplatsen, och under vilka förutsättningar det gäller. Ett truckkort räcker alltså inte i sig, föraren behöver även det skriftliga tillståndet. På ett gemensamt arbetsställe gäller detta även inhyrd personal och entreprenörer.
Själva utbildningens innehåll styrs inte av föreskrifterna utan av en branschgemensam läroplan, Truckläroplan 10 (TLP 10), framtagen av arbetsmarknadens parter. Det är TLP 10 som ligger till grund för indelningen i de trucktyper vi går igenom nedan. Det finns ingen lag som anger hur ofta ett truckkort ska förnyas, men eftersom kunskaperna ska vara aktuella rekommenderas en repetitionsutbildning ungefär vart femte år.
Vad räknas som en truck?
Innan vi går in på de olika typerna är det bra att veta vad som juridiskt sett är en truck. Enligt föreskrifterna är en truck en självgående arbetsutrustning som med gaffelarmar eller andra lyftaggregat med liknande funktion lyfter, sänker och bär gods inom ett begränsat område, och som huvudsakligen används på plana och hårdgjorda underlag.
Det innebär att en vanlig manuell pallyft utan elektrisk drift inte räknas som truck, eftersom den saknar maskinell framdrivning. För sådan utrustning gäller andra regler. Definitionen spelar också roll för de större maskinerna i grupp C, som betraktas som truckar just när de används med gafflar på plana och hårdgjorda underlag.
Trucktyperna enligt TLP 10
TLP 10 delar in truckarna i fyra grupper. A och B är de klassiska lager- och industritruckarna, C rymmer större maskiner för särskilda ändamål, och D omfattar drag- och terminaltruckar. Numreringen har några luckor, vilket beror på att vissa beteckningar togs bort när TLP 2 reviderades till TLP 10 år 2011. Tidigare betecknades exempelvis motviktstrucken C1 och drag- eller flaktrucken A5, beteckningar som idag motsvaras av B1 respektive D1. Bilderna i nedanstående sammanställning kommer från TLP10 som är framtagen och distribuerad av Prevent.
A-truckar, låglyftande
A-truckarna lyfter gods endast en liten bit från marken och används främst för att flytta, plocka och transportera gods korta sträckor i lager och butik. De är de minsta och vanligaste truckarna.
- A1, låglyftande plocktruck. Används för plockning av gods på låg nivå, ofta i kombination med transport mellan plockplatser.
- A2, ledstaplare. En gående truck som föraren styr vid sidan om, med eller utan åkplatta, vanlig vid kortare förflyttningar och enklare stapling. Detta är den enda trucken inom grupp A som kan vara höglyftande.
- A3, låglyftande åktruck. En åktruck där föraren står eller sitter, lämplig för längre transporter inom lagret.
- A4, låglyftare. En enkel lyftvagn för palltransport, med eller utan åkplatta.
B-truckar, höglyftande
B-truckarna kan lyfta gods högt och används för stapling i pallställ och höglager. Det är här de flesta truckförare i lager och industri har sin behörighet, och de ställer högre krav på förarens kunskap eftersom arbetet på höjd innebär större risker.
- B1, motviktstruck. Den klassiska trucken med motvikt baktill, mycket vanlig både inomhus och utomhus och en av de mest använda trucktyperna i Sverige.
- B2, höglyftande åktruck. En åkstaplare för stapling på höjd, där föraren står eller sitter.
- B3, skjutstativtruck. En truck där lyftstativet kan skjutas framåt, vilket gör den effektiv i smalare gångar och i höglager.
- B4, höglyftande plocktruck. Används för plockning av gods på höga nivåer, där föraren ofta lyfts upp tillsammans med lasten.
- B5, smalgångstruck. Konstruerad för att arbeta i mycket smala lagergångar och därmed utnyttja lagerytan maximalt.
- B6, fyrvägstruck. Kan köra i flera riktningar och lämpar sig för långt gods, som virke och rör, i trånga utrymmen.
C-truckar, större maskiner för särskilda ändamål
C-gruppen rymmer större och mer specialiserade maskiner. Flera av dem är egentligen andra typer av arbetsutrustning, men de räknas som truckar när de används med gaffelarmar eller liknande lyftaggregat på plana och hårdgjorda underlag. De används ofta utomhus, i hamnar, på terminaler och inom industrin.
- C2, hjullastare. Räknas som truck när den används med gafflar på plant och hårdgjort underlag.
- C3a, containertruck. Tung truck för hantering av containrar.
- C3b, timmertruck. Anpassad för hantering av timmer och annat långt gods.
- C4, sidlastare. Lyfter och bär gods vid sidan om trucken, lämplig för långt gods.
- C5, grensletruck. En truck som griper om lasten, vanlig i hamnar och vid containerhantering.
- C7, teleskoplastare. Räknas som truck när den används med gafflar på plant och hårdgjort underlag.
D-truckar, drag- och terminaltruckar
D-truckarna används för att dra last snarare än att lyfta den. Av historiska och praktiska skäl har de tagits med i läroplanen trots att de inte uppfyller Arbetsmiljöverkets definition av truck. Samma krav på dokumenterad kunskap gäller dock även för dessa maskiner.
- D1, drag- eller flaktruck. Drar vagnar och annat gods, vanlig på lager och i industrin.
- D2, terminaldragtruck. Används för att flytta trailrar och växelflak på terminaler och i hamnar.
Säkerhet och vanliga risker
Att veta vilken trucktyp man kör är en del av en större fråga, nämligen säkerheten. Trucken är den maskintyp som är inblandad i flest arbetsolyckor i Sverige, och truckförare hör till de mest olycksdrabbade yrkesgrupperna. Varje år anmäls fler än tusen truckrelaterade arbetsolyckor som är så allvarliga att de leder till sjukfrånvaro, och mellan 2018 och 2022 anmäldes sammanlagt 5 877 sådana skador enligt Arbetsmiljöverket.
Den vanligaste skadeorsaken är att föraren tappar kontrollen över trucken, exempelvis genom att kollidera, välta eller köra på en person. De vanligaste skadorna är fotskador, och de orsakas framför allt av ledtruckar och mindre åktruckar. Eftersom truckar rör sig där människor arbetar finns det alltid en risk, oavsett trucktyp.
Det är just därför reglerna kräver både dokumenterad kunskap och skriftligt tillstånd. Truckanvändning är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1, där arbetsgivaren fortlöpande ska undersöka, riskbedöma och åtgärda risker. Rätt utbildning, tydliga trafikregler, utmärkta truckgångar och korrekt skyddsutrustning är avgörande för att minska olyckorna.
Rätt utbildning för rätt truck
Vilken trucktyp föraren ska använda avgör vilken utbildning som behövs. För de flesta i lager och industri handlar det om kategorierna A och B, medan mer specialiserade verksamheter behöver behörighet för C- och D-truckar. Oavsett kategori gäller att kunskaperna ska vara dokumenterade och aktuella, och att arbetsgivaren ska utfärda ett skriftligt tillstånd.
Hos K-Utbildning hittar du truckutbildning som följer TLP 10 och ger de kunskaper som krävs enligt AFS 2023:11. Behöver du eller dina medarbetare förnya en befintlig behörighet erbjuder vi även en repetitionsutbildning för truck som du kan göra online i din egen takt. På så sätt säkerställer ni att truckförarna arbetar säkert och i enlighet med gällande regler.
