Arbetsmiljöverket, regeringen och riksdagens roller
Alla regler om arbetsmiljö i Sverige bygger på ett system i flera nivåer. Först finns arbetsmiljölagen, som beslutas av riksdagen. Den slår fast de grundläggande principerna, till exempel att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och att arbetsplatsen inte ska göra arbetstagare sjuka, eller att de skadas eller utsätts för risker på jobbet. Lagen är medvetet övergripande och beskriver vad som ska uppnås, men inte exakt hur.
För att lagen ska fungera i praktiken behöver den kompletteras. Därför har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram mer detaljerade regler. Detta görs genom så kallade bemyndiganden, som innebär att Arbetsmiljöverket får rätt att skriva bindande föreskrifter inom olika arbetsmiljöområden.
Med stöd av dessa bemyndiganden tar Arbetsmiljöverket fram sina föreskrifter, som samlas i Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS. Det är här de konkreta kraven finns. AFS talar om hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i praktiken, till exempel vilka riskbedömningar som krävs, när utbildning är obligatorisk och hur vissa arbetsmoment ska utföras på ett säkert sätt. Föreskrifterna är juridiskt bindande och måste följas.
Sammanfattningsvis gäller detta samband mellan Arbetsmiljöverket, regeringen och riksdagen:
- Riksdagen beslutar om arbetsmiljölagen som anger de grundläggande kraven
- Regeringen ger Arbetsmiljöverket rätt att ta fram detaljerade regler
- Arbetsmiljöverket utfärdar föreskrifter som kallas AFS
- AFS innehåller de praktiska och bindande reglerna för arbetsmiljöarbete
- Arbetsmiljöverket kontrollerar att reglerna följs genom inspektioner, uppföljning och vid behov sanktioner
Alla föreskrifter ändrades den 1 januari 2025
Dessförinnan fanns det 67 olika AFS:ar som var skrivna under väldigt många olika år. De följde lite olika format och språket var inte enhetligt, därtill upplevdes regelverket som rörigt och svårt att hitta rätt i. Därför gjorde Arbetsmiljöverket om hela systemet med AFS:ar och den nya strukturen antogs under år 2023 (och trädde i kraft 1 januari 2025).
Omarbetningen ledde huvudsakligen till att:
- Gamla regler slogs ihop
- Språket uppdaterades
- Strukturen blev tydligare
Nu heter alla föreskrifter AFS 2023:X (där X är från 1 till 15), där varje nummer handlar om ett visst område. Totalt sett reducerades antalet föreskrifter från 67 stycken ned till endast 15 stycken.
Ändringsföreskrifter
Även om många föreskrifter i dag heter AFS 2023:X betyder det inte att reglerna är frysta sedan 2023. Arbetsmiljöverket uppdaterar regelverket genom så kallade ändringsföreskrifter, som är separata beslut med egna nummer, till exempel AFS 2025:5. En ändringsföreskrift pekar ut exakt vilken AFS 2023 som ändras och från vilket datum den nya lydelsen ska börja gälla. På detta sätt så bibehålls ordningen med 15 AFS:ar som har ett nummersystem som bibehålls utifrån vad de handlar om istället för att som tidigare vara arbiträrt numrerade utifrån när de antogs under året då de antogs. På Arbetsmiljöverkets webbplats är det den konsoliderade versionen av aktuell AFS som kan läsas, vilket är den sammanslagna texten där ändringarna är införda.
Exempel: ändrade asbestregler i december 2025
De nya kraven för asbest som började gälla den 19 december 2025 infördes inte genom att man döpte om någon föreskrift, utan genom att Arbetsmiljöverket beslutade om flera ändringsföreskrifter som justerade befintliga AFS 2023:X. Bland annat ändrades AFS 2023:14 via AFS 2025:5 för att uppdatera gränsvärden, och AFS 2023:13 via AFS 2025:6 och AFS 2025:8 för regler om risker vid vissa typer av arbeten kopplade till asbest.
I praktiken betyder detta att det fortfarande är AFS 2023:13 och AFS 2023:14 som gäller men innehållet är uppdaterat från och med ändringsdatumet, vilket gör att äldre versioner av texten kan vara inaktuella även om de har rätt förteckningsnummer. Dock är det numera väldigt mycket enklare att använda Arbetsmiljöverkets hemsida för att söka i de aktuella AFS:arna, istället för att ladda ner en pdf-version som kan vara utdaterad nästa gång den används.
Sanktionsavgifter och konsekvenser vid brister
Många AFS innehåller idag krav som är kopplade till sanktionsavgifter. Det innebär att Arbetsmiljöverket kan besluta om en ekonomisk avgift direkt om ett företag bryter mot vissa regler, utan att behöva gå via domstol. Avgifterna kan vara mycket höga och i vissa fall uppgå till hundratusentals kronor beroende på företagets storlek och överträdelsens art.
Sanktionsavgifter används ofta för tydliga och kontrollerbara krav, till exempel:
- Avsaknad av utbildning
- Utebliven riskbedömning
- Bristande dokumentation
- Felaktig användning av utrustning
För att undvika sanktionsavgifter är det viktigt med rätt kompetens hos personalen. Se våra utbildningar, som alltid är i enlighet med gällande AFS.
