Detta inlägg utgör ett fristående svar till de tre artiklarna som publicerades i Byggnadsarbetaren den 18 februari 2026 där de granskat en av våra konkurrenter och deras onlineutbildningar. Senaste vi gjorde ett inlägg i debatten kring regleringen av onlineutbildningar var den 25 november 2021.
För Arvid Nyman, grundare av K-Utbildning AB, var kritiken inte oväntad. Men han menar att bilden blivit alltför förenklad.
”Det finns dåliga nätutbildningar. Men det finns också väldigt många dåliga platsbundna utbildningar. Att tro att det automatiskt blir bättre bara för att man sitter i ett klassrum är naivt”.
Startade bolaget av frustration
Bakgrunden till K-Utbildning finns i Nymans egna erfarenheter som byggföretagare.
”Jag skickade mina montörer på utbildningar hela tiden. Många utbildningar var av låg kvalitet. De satt still en hel dag, somnade före nio och kom tillbaka utan att ha lärt sig något. Det var frustrerande – både för dem och för mig.”
Han började tidigt ifrågasätta om traditionella klassrumsutbildningar verkligen fungerade för alla.
”Alla lär sig inte genom att sitta still åtta timmar. Många lär sig bättre i korta pass, när man är pigg i huvudet. Då tänkte jag: det här måste gå att göra bättre.”
Tillsammans med utvecklare byggde han en egen plattform från grunden med fokus på så kallat microlearning – små, sparade moment som kan repeteras.
”Man ska kunna plugga i små doser när man är alert, pausa, och kunna gå tillbaka och repetera. Det var grundidén.”
”Snabba intyg” – ett personligt ansvar
En av de tyngsta invändningarna i granskningen handlar om hur snabbt vissa utbildningar kan genomföras.
”Tre timmar låter väldigt snabbt,” säger Nyman. ”Men onlineutbildningar bygger också på eget ansvar hos deltagaren. Vill man bara klicka sig igenom och gissa, då kan man i vissa fall göra det. Men man kan också ta tiden och faktiskt lära sig.”
Han pekar samtidigt på att fusk inte är unikt för nätkurser.
”Jag har suttit på platsutbildningar där läraren lämnat rummet under provet och uppmanat oss att hjälpas åt, vilket alla också gjorde. Det går att fuska överallt.”
Ett exempel han ofta återkommer till är en tidigare kollega som klarade flera avancerade utbildningar trots mycket begränsade språkkunskaper.
”Han var den mest arbetsvilliga jag haft anställd, men kunde inte tala många ord svenska. Ändå blev han godkänd på allt. Det säger något om hur platsbundna utbildningar ibland fungerar.”
Pedagogik före enkelhet
K-Utbildnings kurser är uppbyggda i kapitel, med delprov och slutprov.
”Varje avsnitt avslutas med frågor som är en del av lärandet. Klarar man dem inte får man rätt svar och uppmanas att gå tillbaka och repetera de delar man inte klarade.”
Slutproven fungerar annorlunda. Då det är ett examinerande moment får kursdeltagaren inte de rätta svaren vid underkänt resultat.
”Vi vill att alla ska klara kursen. Men vi vill för den delen inte att det ska vara lätt att klara kursen.”
Han betonar att tempot naturligt varierar.
”Har du jobbat med det ämnet för en viss kurs i tio år går det snabbare. Är det ett nytt ämne för dig tar det tid. Det är rimligt. Därtill har folk olika sätt att lära och olika förutsättningar att lära.”
Språk och tillgänglighet
I artiklarna lyfts också att personer utan tillräckliga språkkunskaper kan få svenska utbildningsbevis.
Här menar Nyman att bilden ofta är föråldrad.
”Vi har stöd för översättning till närmare 100 språk och uppläsning på över 40. Många läser på engelska, arabiska eller polska. De flesta av våra kurser är på svenska, men den som har svårt för delar av materialet kan med ett knapptryck få den delen av kursen på ett språk som de känner att det kan bättre.”
”Det handlar inte om att kringgå kunskapskrav. Det handlar om att människor ska förstå innehållet.”
Praktik – där går gränsen
K-Utbildning erbjuder inte grundutbildningar som kräver omfattande praktiska moment.
”Truck och lift – där ska det vara praktik. Då erbjuder vi bara repetition, inte grundkursen.”
Han menar att praktiska moment ibland övervärderas.
”Jag har varit på ställningsutbildningar där 25 personer skulle bygga en ställningssektion. De flesta rörde ingen del av ställningen. Kursen hade uppenbarligen ett praktiskt moment, men i den ringa omfattningen ger inget muskelminne. Det gör dig inte bättre på att bygga ställningar när du är klar.”
Samtidigt är han tydlig med att vissa moment inte går att digitalisera.
”HLR är ett bra exempel. Du kan lära dig teorin online, men kompressionerna måste tränas fysiskt, det är en så pass grundläggande rörelse som du ska klara under extrem press - då behöver du muskelminnet. Den HLR-kurs vi erbjuder är att likna vid en teoretisk repetition.”
”Det skulle kännas fruktansvärt”
Om en olycka skulle ske där en person gått deras kurs, påverkar det honom personligen.
”Ja, absolut. Det skulle kännas fruktansvärt! Jag hoppas verkligen att alla våra deltagare får nog kunskap för att veta när de kan och när de inte kan – och då vågar fråga.”
Kvalitet kostar
Bilden av nätutbildning som ”snabb business” känner han inte igen.
”Marginalkostnaden per kurs är låg, ja. Men utvecklingen är enorm.”
”Vi lägger väldigt mycket mer tid än många tror på att ta fram kurser, mer tid än vissa andra i branschen. Därtill uppdateringar, lagändringar, pedagogik – det tar år.”
Han berättar att bolaget ibland ratat färdiga utbildningar från externa leverantörer.
”Vi köpte en kurs externt en gång och kände: det här kan vi inte stå för. Då gjorde vi om den själva och erbjöd kunderna den nya gratis.”
Självkritik och förbättring
Nyman är också självkritisk.
”Vi kan bli bättre på variation – fler filmer, fler illustrationer, öppna upp för någon form av möjlighet för olika personer att ytterligare välja på vilket sätt de vill ta till sig materialet för att bättre möta olika inlärningsstilar.”
Han utesluter inte hårdare identitetskontroller i framtiden, men är tveksam.
”Vill vi ha ett samhälle där vi alltid utgår från att folk fuskar? Osant intygande och urkundsförfalskning är brottsligt. Därtill tror jag att det finns en övertro till BankID. Uppdrag gransknings reportage av bedragarna i Spanien som lurade äldre visade tydligt att det inte gav den säkerhet man hade kunnat önska.”
Dialog i stället för skyttegravar
Från facken och redaktionen vill han främst se mer dialog.
”Jag hade gärna haft en nyanserad diskussion. Det här är inte svart eller vitt. Det finns bra och dåliga utbildningar – både online och på plats, det är naivt att tro att allt skulle bli bra om alla tvingades sitta av tid i ett klassrum.”
Han uppskattar samtidigt att frågan lyfts.
”Det är jättebra att man granskar. Jag skulle gärna se en dialog om hur det kan bli bättre.”
Öppen för granskning
K-Utbildning erbjuder demokonton och har låtit sina kurser granskas av branschorganisationer.
”Vi anmälde oss som frivilliga till SBSVs pilot där de ska kvalitetssäkra sina utbildningsleverantörer - det var nervöst men vi känner att vi har fått en bättre utbildning efter det. Vi vill bli granskade, vi ser gärna att alla våra kunder provar med demokonton innan de köper.”
”Vi vill samarbeta, inte gömma oss.”
”Ta inte det billigaste”
Till slut har han ett råd till arbetsgivare och deltagare.
”Ta inte det billigaste. Ta inte det enklaste. Vi vill inte vara billigast och vi vill inte att våra kurser ska vara lätta - vi vill att våra kurser är lättillgängliga men för den delen inte lätta.”
”Om du bryr dig om säkerhet på din arbetsplats måste du bry dig om kvalitet på utbildningar och då måste du ta dig tid att hitta en bra utbildningsgivare och du måste därtill låta din personal få tid på sig att göra kursen ordentligt.”
”Nätutbildning passar inte alla, vissa lär sig bäst i ett klassrum. Men för många är nätutbildningar ett väldigt bra alternativ – om det görs seriöst.”
