5 min läsning

Checklista för fallskydd

Fallskydd är livsviktigt vid arbete på höjd och är ett krav enligt Arbetsmiljöverket vid risk för fall från två meters höjd eller mer. I den här artikeln får du en pedagogisk genomgång av vad fallskydd är, hur olika system används, vilka utbildningskrav som gäller samt en komplett checklista att följa före, under och efter arbetet.
Checklista för fallskydd

Vill du se checklistan direkt? Hoppa till checklistan ↓

Vad är fallskydd?

Fallskydd är samlingsnamnet för de åtgärder och den utrustning som ska förhindra att en person faller, eller skadas vid ett fall, från höjd. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift som heter ”arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning” med beteckningsnummer AFS 2023:11 ska fallskydd användas vid allt arbete där det finns risk för fall som kan leda till personskada, och alltid över två meter. I särskilda fall och särskild risk är det även krav vid lägre höjder som exempelvis vid arbete intill vatten eller om arbete sker ovanför vassa eller uppstickande föremål.

Fallskydd delas vanligtvis in i två huvudkategorier:

  • Kollektiva fallskydd: Till exempel räcken, skyddsnät och ställningar. De skyddar alla som arbetar i området och ska alltid prioriteras först enligt arbetsmiljölagens åtgärdshierarki.
  • Personlig fallskyddsutrustning: Det vill säga sele, kopplingslina, falldämpare och förankring. Används när kollektivt skydd inte är möjligt, exempelvis vid svårbelägna jobb, korta arbetsuppgifter eller under byggtiden av kollektivt fallskydd.

Hur används fallskydd?

Personlig fallskyddsutrustning består av flera komponenter som tillsammans bildar ett fungerande system. En helsele bärs av användaren och fördelar belastningen över bröstkorg, lår och axlar vid ett eventuellt fall. Selen kopplas sedan via en kopplingslina med inbyggd falldämpare till en godkänd förankringspunkt. Förankringspunkten ska enligt standarden EN 795 klara en belastning på minst 12 kN (ungefär 1200 kg).

För att systemet ska fungera som tänkt krävs att den fria fallhöjden beräknas korrekt. En falldämpare kan förlängas upp till 1,75 meter vid ett fall och hela fallsträckan, inklusive användarens kroppslängd och en säkerhetsmarginal mot underliggande hinder, måste rymmas innan marken eller annan yta nås. Felaktig beräkning är en av de vanligaste orsakerna till att utrustningen inte fungerar i skarpt läge.

En annan central del är räddningsplanen. Den som blir hängande i en sele efter ett fall kan drabbas av så kallat hängtrauma redan efter fem minuter, vilket kan vara livshotande. Därför måste det alltid finnas en förberedd plan och utrustning för att snabbt kunna få ner den nödställda, oavsett om räddningen sker av kollegor på plats eller av räddningstjänsten.

Utbildningskrav

Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett tydligt ansvar för att alla som använder fallskydd har rätt kunskap och kompetens. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:11) ska arbetstagaren ha korrekt utbildning innan personlig fallskyddsutrustning används skarpt.

En komplett fallskyddsutbildning bör innehålla genomgång av aktuellt regelverk, riskbedömning vid arbete på höjd, kunskap om olika typer av fallskydd och när de ska användas, kopplingslina och förankring, daglig tillsyn och kontroll av utrustningen. I vår utbildning inom fallskydd så går vi igenom alla dessa steg.

Utbildningen bör repeteras regelbundet och kompletteras vid byte av utrustning eller arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också dokumentera utbildningen så att den kan visas upp vid en eventuell inspektion från Arbetsmiljöverket.

Checklista för arbete med fallskydd

Använd den här checklistan som ett stöd inför, under och efter varje arbetspass på höjd. Den ersätter inte en formell riskbedömning, utan ska ses som ett komplement.

Checklista för arbete med fallskydd

Innan arbetet påbörjas

  • En skriftlig riskbedömning är gjord för det aktuella arbetet
  • Behovet av fallskydd är klarlagt och rätt typ är vald (kollektivt skydd före personligt)
  • Alla som ska arbeta på höjd har giltig och dokumenterad fallskyddsutbildning
  • Arbetsledare och deltagare har gått igenom dagens arbetsmoment tillsammans
  • En räddningsplan finns på plats och alla vet vem som gör vad vid ett fall
  • Räddningsutrustning finns tillgänglig och är funktionsduglig
  • Väderförhållanden är kontrollerade (vind, regn, halka, kyla)
  • Arbetsområdet är avspärrat så att obehöriga inte kan vistas under arbetsplatsen

Kontroll av utrustningen

  • All utrustning är okulärbesiktigad samma dag som den används
  • Selen är fri från skador, brännmärken, kemikalierester och slitage
  • Sömmar, band och spännen är hela och fungerar som de ska
  • Kopplingslina och falldämpare är intakta, falldämparens skyddshölje är obrutet
  • Karbinhakar och kopplingar är låsbara, fjädrar och funktion är kontrollerade
  • Förankringspunkten är godkänd, klarar minst 12 kN och är korrekt monterad
  • Utrustningen har genomgått dokumenterad årlig kontroll av sakkunnig person
  • Inga delar har passerat tillverkarens angivna livslängd

Under arbetet

  • Selen sitter korrekt på kroppen, är åtdragen och med rätt justering i bröst- och benband
  • Inkopplingen sker alltid till godkänd förankringspunkt
  • Den fria fallhöjden under arbetsplatsen är tillräcklig för att utrustningen ska hinna verka
  • Pendelfall/svingfall är förebyggt
  • Vassa kanter som kan skada linan är skyddade eller undvikna
  • Ingen arbetar ensam där så är möjligt, alternativt finns ensamarbetslarm
  • Kommunikation mellan arbetslaget fungerar, exempelvis via radio eller direktkontakt
  • Verktyg är säkrade så att de inte kan tappas på personer under arbetsplatsen

Efter avslutat arbete

  • Utrustningen rengörs vid behov enligt tillverkarens anvisningar
  • Eventuella skador, slitage eller incidenter rapporteras direkt till arbetsledaren
  • Utrustning som varit utsatt för fall tas omedelbart ur bruk
  • Allt förvaras torrt, mörkt och svalt, gärna i avsedd förvaringspåse
  • Avspärrningar tas bort på ett säkert sätt
  • Erfarenheter från arbetet återförs till nästa riskbedömning eller arbetsmoment

Dokumentation

  • Riskbedömning, räddningsplan och kontrollprotokoll är dokumenterade
  • Utbildningsbevis för samtliga deltagare finns tillgängliga
  • Årlig kontroll av utrustningen är dokumenterad och daterad
  • Tillbud, olyckor och kasserad utrustning är registrerade enligt rutin

Med rätt kunskap, rätt utrustning och en systematisk genomgång före varje arbetspass minskar risken för allvarliga olyckor markant. Fallskydd handlar inte bara om att uppfylla ett lagkrav, utan om att alla på arbetsplatsen ska komma hem säkert efter arbetsdagens slut.

Vanliga frågor kring fallskydd

När behöver man ha fallskydd?

Fallskydd krävs vid arbete då det finns risk att falla 2 meter eller mer, men också vid lägre höjder om fallet kan medföra särskild skada, exempelvis om arbetet sker intill vatten, över vassa eller spetsiga föremål eller andra liknande särskilda risker. Kollektiva skydd (räcken, ställning osv) ska alltid väljas före personlig fallskyddsutrustning.

Hur ofta ska en behörig person kontrollera fallskyddsutrustning?

Minst en gång per år av sakkunnig person, samt okulärt av användaren före varje användning. Tillverkarens anvisningar gäller om de kräver tätare kontroller.

Är fallskydd obligatoriskt även vid kortvariga arbeten?

Ja. Reglerna gör inget undantag för arbetets längd då risken är densamma oavsett om arbetet tar fem minuter eller en hel dag.

Vem är ansvarig om fallskyddsutrustningen är felaktig?

Arbetsgivaren har huvudansvaret enligt arbetsmiljölagen och AFS 2023:1 att tillhandahålla godkänd utrustning, sköta kontroller och ge utbildning. Dessutom framgår det i AFS 2023:11 att “arbetsgivaren ska, utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet”. Slutligen ska arbetstagaren använda utrustningen rätt och rapportera brister.

Fallskyddsutbildning
Läs mer
Weply IconVi är online